2011-03-10

envar sig björn närmast..?

   Det är inte så sällsynt att man får läsa om sjukhus där personalen blir överansträngd i denna tid.
  Omständigheterna omkring en del sjukhus kan också vara ansträngande. Sjukhuset i Ö-vik har under det senaste året kallats både för landets mest effektiva och tvärtom: det mest oeffektiva. Bakgrunden är en av-och tillsättnings-karusell med politiker och tjänstemän inblandade, samt en f.d. sjukhusdirektör vid namn Sigbjörn Olofsson som stundtals, iallafall, har fört ett rätt burdust språk – en karusell som jag fick upp ögonen för när jag läste en debattartikel med rubriken “Sagans slut” i ÖA häromdagen.
- - 
    Sigbjörn Bilden: (från Ö-viks Allehanda) Sigbjörn Olofsson i tagen:”Beertema spelar populistiskt och försåtligt på lägre känslor och riskerar därmed att skapa hatkänslor”
- -  


Saker och ting ska ha gått ganska ovarsamt till. En gång, när nämnde Olofsson tillsattes som chef för sjukhuset i Ö-vik, någon gång 2009, hade en tidigare sjukhusdirektör samt en landstingsdirektör “tvingats bort från sina tjänster”. 
  
Ett senare kraftigt ifrågasatt anställningsavtal hade skrivits som gav Olofsson 140.000:- i månadslön, när allt kom till allt, vilket inte stack mindre i ögonen på folk, när Olofsson ganska snart visade sig sakna förmåga att “ kommunicera med omvärlden”, och f.ö. gjorde sig bemärkt genom “en osympatisk och hårdför ledarstil”. (citaten är tagna direkt ur några artiklar i Ö-viks Allehanda som jag spårade upp efter att ha läst den ovan nämnda debattartikeln. )

Förutom att han i februari 2010 anlitade en konsul som var en gammal bekant, och som kronofogde, inkassobolag och även  domstol hade funnit vara skyldig alldeles för mycket pengar för att hon skulle kunna arbeta längre än två dagar, så  fanns det andra skäl att “dörrar slängdes igen” och “telefonlurar slängdes på” i meningsutbyten mellan ansvariga i landstinget under de följande månaderna. Olofsson som var skriven i Stockholm och lyfte en lika hög lön som självaste statsministern i Rosenbad hade emellanåt ett så starkt tryck på sig att han inte “kunde beställa nya gem utan att bli ifrågasatt”. Han bad om ursäkt för konsuln, men sedan bad han inte om ursäkt mer. 

  Senare framåt sommaren förargade sig somliga över att Olofsson, medan andra hade rätt till fyra veckors semester, kunde ta ut en ledighet på hela sju veckor. Men vare sig han tog ut de sju veckorna eller ej, så kom han iallafall igen efter sommaren med en polisanmälan mot en ledamot i Västernorrlands Landstingsstyrelse – Jacomina Beertema. Det var fel “tema”. Hon hade nämligen undsluppit sig något om att Olofssons “agerande tydde på total avsaknad av kompetens”. Och sedan dess var ingenting riktigt varit sig likt i Västernorrlands Landsting. En ledarskribent på ÖA skrev bl.a. något om “den partipolitiske direktören”.

  Saken rullade vidare, och trots ytterligare något försök att bilägga konflikten då Beertema beklagade några av sina uttalanden, blev Olofsson till slut så hätsk i sina utfall och åtgärder mot Beertema, att den sittande landstingsledningen med dess styrelse beslutade att avskeda honom från direktörs-uppdraget, ge honom ett annat tillfälligt uppdrag inom landstinget och skriva om anställningsavtalet så att de många gånger omtuggade, avtalsenliga, fallskärmspengarna i form av “sju miljoner kronor till 2014” inte drabbade skattebetalarna i länet alltför skoningslöst. Olofssons egna kommunala skattepengar hamnar ju trots allt i Stockholm. 

  En bloggare har kommenterat, och en överläkare. “Envar sig själv närmast”?

    Var det någon som sa något om de utförsäkrade?

-
      Mer om kommuner och landsting i olika landsändar: DD, SvD
 
 
-

Andra bloggar om:

Inga kommentarer: