2012-04-15

Adelaja's advokat intervjuad

  Samma dag som det var rättegång senast, enligt min tidigare bloggpost i ämnet, publicerades denna artikel , en tredje del av en längre intervju, på NBN:s nyhetsweb. Alltså, en "intervju med Adelaja's advokat". 


Advokat Andrej Fedur, han med skägg, utanför domstolen
i Kiev  i september i  fjol
  

09.04.2012  
Idag genomförs ännu en sittning i Dneprovskij-domstolen i Kiev i saken om finansgruppen “Kings Kapital” och dess operationer. Såsom en av de misstänkta i denna process framträder pastorn för kyrkan “Gud's Ambassad” , Sunday Adelaja. NBN:s observatör lyckades komma i kontakt med den advokat som försvarar pastorns intressen, Andrej Anatolievich Fedur. I en exklusiv intervju berättade han om förutsättningar och detaljer i detta mål, och delade också med sig av sin uppfattning i en rad viktiga frågor, som rör det allmänna såväl som det politiska livet i Ukraina.

   Tredje delen – Kyrkan och politiken

Andrej Anatolievich, du talade om hur det är nödvändigt  - för att makten ska slås ned - att människor visar vilja. Men hur ska de kunna demonstrera någon vilja när många av dem bokstavligen har zombifierats av olika slags verksamhet i alla möjliga sekter?
- Jag vill säga att jag inte förhåller mig så som det annars är kutym att göra i förhållande till allmänt förekommande kulter, utan jag har mitt sätt att se det. Religionen är enligt min uppfattning något som många gånger används för att stärka den världsliga makten. Ett tydligt exempel på det är ortodoxien. Och myndighetspersoner från dessa strukturer har alltid strävat efter makt, och kommer att fortsätta att göra det.
  Men vad det gäller Sunday Adelaja så måste jag konstatera: han har inte begått de brott som han har blivit åtalad för. Anklagelsen mot Sunday Adelaja för bedrägeri, är helt enkelt absurd. Det religiösa samfund som han leder är verkligen enormt stort, och det är många som inte gillar det. Häri ligger också huvudorsaken till lagsökandet. 



- Men allting syns ju på videoupptagningar från hans möten.
  Det första “argument” som alltid dyker upp först, det är video. Jag ironiserade av den anledningen över åklagaren, och sa: om ni finner om så bara något bevismaterial på videon, så kommer min klient direkt att erkänna sig vara skyldig - och det helt och fullständigt. Men Sundays problem är att han inte har gjort sig skyldig till något brott.  
- Och vad säger du om att han har zombifierat det ukrainska folket?
- Nej, Sunday's problem är ett annat, och jag vet när och hur alltsammans började. Och det var inte han som drog igång allt detta – han är faktiskt ett offer för denna verksamhet. Saken är den att nuvarande fängelseinternen i isolerings-cellen i Lukjanskij-fängelset , Jurij Lutsenko, drog igång denna “festival”, och det var inte med anledning av Sunday (han behövdes bara som instrument) utan på grund av en annan person. Och han har offentligt talat om det. 
-  Nu tänker du på Tjernovetskij?
- Ja, men han är litet klyftigare än dem som har organiserat denna process, och därför har det så långt inte blivit något av den saken. Men nu har vi en annan situation – det är Sunday som lagsöks. Allt började med Julia Timosjenko's block i det ukrainska parlamentet – Radan. Och nu har liksom makten ändrat utse'ende, och grundligt ändrats, vilket innebär att rent ideologiskt borde allt ha avslutats, men...det fortsätter. 
 - Jag kommer ihåg ett moment i en videoupptagning från hans möten, när Sunday efter maktskiftet, efter president-valet, ropade ut att Gud hade givit honom en syn i drömmen, och talat om för honom att man kommer att lägga ned målet mot honom. 
  - Och varför har inte alltihop lagts ned? Därför att problemet inte angår försvaret av dem som har drabbats av “Kings Kapital's” verksamhet, utan det är ett annat problem – kyrkan. Och när jag började studera denna problematik, då hade jag inte förväntat mig att möta en såpass storskaligt projekt, och följdaktligen har vi denna konflikt. Just Sunday har på Ukraina's territorium grundat en av de största kyrkorna, eller kalla det vad du vill...
  Sekt, kanske..?
  - Som du vill. Men det finns ett bättre ord som vi kan välja- en organisation. Eller en grupp, som, har det visat sig, till sitt antal – och vad som är ännu viktigare – till sin organisationsform överträffar varje annan i Ukraina verksam kyrka. Varje annan? Ja, för de ortodoxa är inte enade. Och häri ligger det mest allvarliga problemet. Man måste diskreditera några representanter för denna allvarliga konkurrent-kyrka. Här har du hela problemet.
   Jag besökte kyrkan vid något tillfälle. Du förstår, jag har aldrig tidigare i någon kyrka mött ett så stort antal anständigt klädda ( på allt vis) människor. Att förklara detta för mig själv , att analysera varför de gjorde så , det har jag inte haft vare sig möjligheter eller tid till. Att lämna rum för den tanken att alla dessa människor själva inte skulle vara i stånd att analysera vad som sker – det vore att brista i respekt. För sig själv.
Men hur förklarar du, trots allt, detta?
- Det är möjligt att allt kan förklaras ganska enkelt ( liksom hela denna gren av kristenheten) : i sådana församlingar erbjuds människor någon slags positiv. Och det är inte som i ortodoxien, där det negativa  överväger , och hela “programmeringen” med lidande och plåga. Och det är bara i tillvaron bortom graven som dessa delas i två grupper – de som kommer till himlen, och de som går till helvetet. Och där är det ingen som arbetar. Och ju mer olycklig du blir här, desto större är chanserna för dig att hamna i en lycklig tillvaro bortom graven. Jag tycker inte detta är riktigt.
- Men hos Adelaja är det inte så? 
- Jag upprepar igen att jag förhåller mig på ett konsekvent vis till varje religiös rörelse. Jag är ingen specialist på detta områdem och det är möjligt att det är något jag inte förstår – något viktigt. Hur det nu var så framträdde jag en gång hos dem ( i Sunday Adelaja's kyrka)  , och talade i en och en halv timma. Det var flera tusen personer som satt i salen, och ingen av dem gick ut. Och det är ju krävande att sitta så länge och lyssna till en enda person. Jag drog den slutsatsen för mig själv: sådana religiösa samfund erbjuder någon slags positiv, det är vad som skiljer dem från andra. 
  Alltså, de allra flesta människor tillåter sig något för sin själ. Till exempel så finns det dem som älskar att spela fotboll på sin fritid, eller basketboll – det är också ett slags “avkoppling”. För att koppla bort sig från problemen , från arbetet. Och dessa människor har åt sig funnit en sådan väg. 
  Tron , den är ju något djupt individuellt, något för en konkret människa.
    Kommer ni ihåg hur en av våra politiker besökte alla kyrkor på helgerna? Varför? Viktor Janukovich framstår på detta plan betydligt mer anständig, som jag ser det. Det finns en kyrka för honom, även om säkerhetstjänsten också finns där.
  - Men olika sorters allmänna organisationer/sekter kultiveras fram för att folket ska finna avkoppling. Är det inte så?
- Som det ser ut, ja. Och det hör till då att man genom dessa organisationer ska få ett elektorat inför valen. Folk har ingen tro på staten – inte på den officiella, världsliga makten.
- Och hur ställer du dig till hopen som samlas utanför rättegångssalen där du försvarar din klient? En massa folk står med plakat om vilken hjälte Sunday är, och de skriker något utan att lyssna på någon -  ursäkta -  som zombies. 
- Lugnt.
  - Med andra ord så tycker du att det går bra.
- Jag dömer inte, punkt och slut.
 - Och att de ständigt ropar att “pastor Sunday är en hederlig människa” - är inte det att utöva påtryckningar på rättsväsendet? Dessa rop hörs ju inne i rättssalen. 
- Man kan inte utöva påtryckningar mot något som inte finns hos oss – några domare finns i princip inte här. På vilket vis kommer det att bli framöver? Jag har ofta presenterats för någon slags bild, som man tillställer istället för något annat. 
 - Och hur ställer du dig till allmänna , icke-religiösa organisationer, som genom diverse metoder försöker utöva inflytande på makten? För att förbättra livet för vanligt folk.
   - Överhuvudtaget så anser jag att försök att kollektivt utöva inflytande på något eller någon i själva verket är farligt. På exakt samma vis ställer jag mig till varje form av politiskt inflytande.
   Jag ser i Ukraina perspektiv på en betydligt effektivare utveckling, än vad många idag ger prognoser om. Det enda som jag fruktar är att det ska bli någon slags totalitär rensning här.  Då en viss beolkningsgrupp (utan att nämna vilken nationalitet) inte längre har någon plats i detta land. Jag är rädd för att man kan komma att rensa vårt territorium till förmån för andra. 
- Hur kan detta komma sig? 
- Jag har rest över världen och sett mycket. Det som sker idag i Ukraina, det är folkmord. Man rensar vårt territorium till förmån för andra. I detta ligger också det farliga. Men angående Ukrainas blomstring som territorium hyser jag inga tvivel. En annan sak är det vilka som kommer att ha nytta av denna rikedom – den befolkning som nu är här, eller inflyttande? Redan idag kommer många hit. Imorgon blir det ännu fler.
  Om jag innehade fullmakten att antaga en entydig lagstiftning, så skulle jag insistera på antagandet av en sådan lag som förbjuder att man ger åt någon ukrainskt medborgarskap: man borde inte ge ukrainskt medborgarskap åt några på några som helst villkor. 
- Men vad är då det riktiga? Menar du att utlänningar kan komma att bygga sin egen stat här?
- De kan det tvivelsutan. Titta bara, de gör redan detta. Och det genom ukrainarnas egna händer. Jag är bekymrad över vilka som kommer att bo här imorgon. Och tillsammans med det, när vi tillåter något land att visumfritt besöka oss, då borde ukrainarna också få motsvarande frihet, att utan visum bege sig till det landet. Det ska vara “lika för lika” , annars inte..
   - För inte så länge sedan gav Ryssland rätt att visumfritt resa in åt Israel's medborgare. Alltså har vår granne redan givit sig in på en sådan “likhet” - 
 - Vi också! Personligen är jag övertygad om att Vladimir Putin fördensskull har sålt ut väldigt mycket. Jag hyser inte det minsta tvivel om att den arabiska världen kan slå ut judarna i Israel på en natt . Om bara det lägliga tillfället kommer. Det står klart för många, och först och främst för dem själva. Och om du känner till vissa fakta i historien så förstår du att det behövs andra plattformar, och då också på vårt territorium. 
  Här kan det vara på sin plats att återvända till frågan om kyrkan. Jag menar att den rysk-ortodoxa kyrkan inte ska vara i Moskva. Om det verkligen är den rysk-ortodoxa kyrkan , och inte den allmän-ryska (här avses skillnaden i ryska språkets användning av “russkaja” resp. “rossijskaja” - övers. anm.) 
- Och var ska den då vara? Inte i Kiev, väl? Du är rädd för en eventuell tillströmning av utlänningar, men om det börjar komma ryssar , är inte det samma sak? 
- Den rysk-ortodoxa kyrkan borde vara i Kiev. Och vad det gäller förhållanden och positioner Kiev-Moskva, så har jag alltid sagt så: de enda som inte kan enas idag på planeten jorden , det är slaverna. Det är bara de som bekämpar  varandra. Personligen är jag för en Slavisk Union. Efter Europeiska Unionens förebild. Vi måste också skapa en sådan union, en Slavisk. Och Kiev borde spela en liknande roll som Bryssel gör i EU.
  Ukraina har idag många problem. Dit hör slavernas ovilja att förenas. Hur har inte arbetet underskattas, det hederliga och skapande arbetet. Och hur har inte flera generationer redan vant sig vid en ytterst respektlös inställning till jorden. Och titta på utlänningarna, de som igår köpte fabriker i Ukraina – men idag är de bara intresserade av jord. Vår jord.   
 - Vi återvänder till din klient, pastorn, och till ordet “utlänning”. På vilken etapp befinner sig idag rättegångarna mot Adelaja och hans kumpaner? Har någon av de drabbade personerna redan avlagt vittnesmål mot pastorn i den pågående rättegången?
Han gör inte anspråk på vare sig ukrainskt medborgarskap eller ukrainsk jord. Det är verkligen så att det i Dneprovskij-domstolen i Kiev pågår ett mål där han sitter åtalad och även ett antal andra personer. Sunday Adelaja har inte begått ett sådant brott som han anklagas för, och således har han inga kumpaner. Han har inget att göra med bolaget “Kings Kapital” , han är inte dess grundare, han har aldrig arbetat på någon post i detta bolag, han har inte för bolagets räkning samlat in pengar av folk, etc. Åtalets paradox består i att Sunday Adelaja som inte har något med detta bolag att göra , är idag åtalad, men bolagets direktörer , de som samlade in pengar av folk och tjänade på detta – de utgör vittnen. Under rättegången och under förundersökningen tidigare, har ingen givit något vittnesmål om att de har överlämnat pengar åt Sunday Adelaja.
  Om domstolen fattar ett beslut utifrån undersökningens resultat, på grundval av det samlade bevismaterialet, då hyser jag inga tvivel om att min klient kommer att frikännas. Men jag tror inte på domstolens objektivitet. 
-

   Slut på intervju-artikeln med Andrej Anatolievich Fedur - vilken lustigkurre!


Andra bloggar om:

1 kommentar:

vestmans sa...

Tack! Hans, det var intresant!