2012-11-20

Pavel och det onda

       Boris Perchatkin har skrivit en intressant och litet originell analys av läget omkring Sunday Adelaja i Kiev  - utifrån en troende människas synvinkel - och en som vill stå för den grupp av pingstvänner som var oregistrerad  under Sovjettiden, och därför förföljdes strängt av KGB.  Artikeln har rubriken "Sunday Adelaja i den ukrainska politiken" och skrevs efter den senaste publiciteten omkring  TV-programmet för en vecka sedan.

  Perchatkin: 
   

       Den ukrainska pressen övar sig i att misskreditera den kände, färgade Kiev-pastorn Sunday Adelaja. Sunday Adelaja ägnade sig åt vanligt församlingsarbete och predikade frälsningens budskap , utan att försumma att berika sig personligen. Han vill att både han själv och hans församlingsmedlemmar skulle bli rika enligt samma pyramid-schema - alla känner ju till skandalen med "Kings Kapital"! Grunden för en sådan improduktiv tjänst för 
rikedomen är Mamon och en samtida undervisning om "Abrahams välsignelse" och materiell blomstring som har kommit från affärsmedvetna amerikanska kyrkor , vilken lära  ivrigt predikades också i Adelaja's  församling. Dessa människors uppriktighet är begriplig, men denna undervisning står inte i överensstämmelse med den evangeliska sanningen.



  I det kompani som bekämpar Sunday finns genomgående en önskan att försäkra sig mot att Majdan  upprepas - Majdan,  där protestantismen såsom en  ideologi tillsammans med ukrainsk nationalism framträdde med en vilja att kämpa för en demokratisk-rätts-stat. Allt fler ukrainska städer har ju redan de-facto blivit protestaniska /Världen Idag 2012 - 11 21 / och befolkningens ideologi har förändrats, så ock begrepp om Gud och bönens enkelhet , och om möjligheten att själv studera Skriften, vilken har spritts i samhället genom en protestantisk förkunnelse av evangelium. 
 - Ännu en liten tid och den evangeliska församlingen i Ukraina har befriats från ett vrickat tänkande och vrickade typer och kommer att förkroppsliga ett nytt arbetsälskande, gudfruktigt och demokratiskt samhälle, där det inte kommer att vara så enkelt för de makthavande att bestjäla och förslava sitt eget folk !

 Men detta förhindras nu , liksom under Sovjettiden. 

I församlingarnas ledning finns alltjämt "hemliga lärjungar" ( sådana som förblir trogna 
agenter åt KGB, numera FSB eller SBU i Ukraina,  medan de uppträder som uppriktiga kristna - övers:s anm. ) . Och deras antal förökas. Det tränger också in  en frestelsens ande i många församlingar, av pastors-tyranni, och av att berika sig genom att ta tionde av fattiga, naiva församlingsmedlemmar. Sådana  av frestelser förvridna pastorer är det lätt för myndigheterna att kontrollera , eftersom de fått något att förlora.

  Den ukrainska pressen beskriver tekniken bakom bildandet av en sådan mega-kyrka som Adelaja's: man inbjuder artister och har kontakt med forskare och politiker. Man visar på det enastående med Adelaja's betydelse för kända församlingsmedlemmars livsöden, något som skiljer sig kraftigt från de ortodoxa prästernas distans och arrogans.

  Redan dåvarande presidenten i Ukraina, Leonid Kuchma, uppmärksammade Adelaja's verksamhet när han stödde den ukrainska oppositionen (Pavel Lazarenko, Julia Timosjenko) och han stod i begrepp att deportera honom. Då uppträdde amerikanska kongressmän till Adelaja's försvar. Sunday Adelaja's roll i den orangea revolutionen är känd och han har själv vittnat om det, liksom andra framträdande figurer. Ett inre stöd för oppositionen, mobilisering av Kiev-borna genom grupper av evangelister som agiterade, uppbringandet av många protestantiska församlingars resurser i Ukraina och t.o.m. över Amerika i kamp mot den postsovjetiska, gudlösa myndighets-nomenklaturans revansch - för detta ändamål tjänade det historiska minnet av den sovjetiska kommunistiska diktaturens förföljelse av protestanter under åren 1929 - 1989 väl.

  Därför spärrades direkt inresor till Ryssland  för Sunday, och ledarskapet för hans församlingar där  byttes ut. 

  Men i Ukraina skickade man in provokatörer i församlingarna, som efterhand kom att bekläda ledande poster ibland pastorerna och bland dem som skötte församlingens affärer, just för att hindra ett nytt Majdan. Man släppte in provokativa, kommersiella projekt för att Sunday skulle utsättas för brottsmisstanke. 

  Det är möjligt att Adelaja till att börja med inte var så svag för pengar. Det är tydligt att hans vilja att berika sig utvecklades på ett metodiskt vis på grund av provokatörer. Lägg märke till att de kommersiella projekten i församlingen tog sin början år 2005, ett år efter Majdan, på församlingsmedlemmars inrådan. Det dök upp en grupp "affärsmän" och officerare - de var provokatörer. De utgör nu också nyckel-"vittnen" i saken mot Adelaja. Inte minst intressant är att lägga märke till mannen Fedorov, en tidigare officer inom det ukrainska försvaret. Man  
märker att det inte var en vanlig människa som blev provokatör och "avslöjare". En officer är en som måste vara samlad, och kunna psykologi. Till att börja med slog han sig på att försvara Sunday, och sedan började han att släpa honom i smutsen:"Tro mig, jag har varit tillsammans med honom och känner till allting", ungefär.  

 Enligt samma mönster arbetade chitomirskij-provokatören Sinitskij, "pingstvännernas beskyddare" med erfarenhet från karismatiker, transportarbetare och baptister. Efter att han hade gjort vår bekantskap gick han in för att försvara oss, och sedan blev han "plötsligt besviken" men då visste han ju vad han talade om. Nu vänjer sig den ukrainska allmänheten genom den ukrainska pressen och genom psykologer och kriminologer att se evangeliska värderingar som något ruggigt, vilket man associerar med det avoga väst, där man aldrig tröttnar på karismatiska pastorer som jagar efter pengar. Och det väcks upp ett rashat mot den mörkhyade Sunday. 

   Det senaste exemplet på vrickad Mamon-förvillelse hos Sunday hörde vi om när han mitt under sommaren 2012 ropade ut byggandet av "Jesusland" efter "Disneylands" exempel, med affärer, restauranger och banker.För detta behövde han hundratals människor som offrade 100 dollar i månaden ( - märk att då man i världen går in för ett sådant kommersiellt projekt så investerar människor medel för att få vinst. Men i världen går man inte in för detta genom att på ett hädiskt vis församla människor i Jesu Kristi namn, som utan vedergällning ska överlämna sina medel åt pastorer - pastorer som sedan får aktier och värvar folk för att de ska arbeta i "Jesusland") Detta företag är utan tvekan hädiskt, men vi borde uppmärksamma TV-journalisten Michail Tkach på den nationella TV- kanalen "1+1" , som beger sig till Adelajas församling där det talas om "Jesusland"och begår helgerån genom att låtsas vara med, och hädar genom att sjunga med i protestantiskt kristna sånger om att "Kristi blod har renat mig från all synd". !!!

    Det är märkligt hur lättvindigt det ukrainska pastorsrådet tog avstånd från Adelaja - ( här avses förmodligen att föreståndare för en rad evangeliskt kristna församlingar i Ukraina hade en uppgörelse med Adelaja i december 2008 - övers:s anm. ) . De som lärdes upp av registrerade baptistförsamlingar och motsvarande pingstförsamlingar har växt upp så att de har varit fullt införstådda med att för församlingars organiserande och funktion behövs världsliga myndigheter som har fullmakt i religiösa frågor , också när det handlar om sådant som uteslutning, för att det inte ska förekomma synd, har man sagt. Men varför uteslöts han inte tidigare innan pyramiden Kings Kapital gick omkull, eller visste de inte vad som skedde? Varför utesluts inte hundra - och tusentals pastorer med smutsiga händer , som gör affärer på Gud? Det var viktigt att bevisa sig trogna mot staten och hålla sig borta från dem som organiserade Majdan , från protestanter och präster inom den ukrainska oppositionen. 
     Man ville visa att församlingen kommer att hålla mun då staten handlar orättfärdigt, för att i utbyte få det att myndigheterna ska se genom fingrarna med den orättfärdighet som kan förekomma bland "de trogna" i församlingarna. 

- - 

   




Andra bloggar om:

1 kommentar:

Gun_BrittJohansson sa...

Frid Hans! Publicera inte det här, det är en fråga till dig och den är svår. Fienden har torterat mig med detta hur många år som helst. 

Jesu blodsförbund för oss ju in från det "gamla" till det nya förbundet. Det förbundet bygger på Jesu försoningsverk och ger oss tillgång till syskon/församling/en oräknerlig skara av vittnen = även en himmelsk släkt. 

Min fråga är nu: Vår biologiska släkt, våra närmaste, de är ju av vårt blod. Och om vi är frälsta av nåd tillhör vi både gamla och nya förbundet tillsammans. Men vilken betydelse har detta våra biologiska band i förhållande till det nya blodsförbundet?

Alltid är undervisningen uppbyggd på "det är fullbordat", liksom allt i ett nafs, men varifrån kommer då kampen som kan pågå i 10 år, 20 år och mera? 

Egentligen tror jag att jag "vet" svaret, men det är någon länk som saknas. När man sjunger om blodet och ber om blodets beskydd då ber man ju om Jesu blods beskydd, men vad händer om t.ex. nära släktingar helt klippt banden. Då blir det ju liksom blodstockning om båda bekänner sig kristna, eller...?  

Ytterligt tacksam om jag fick reda i det här grundläggande ämnet. 

Det är nämligen så att pingst har en (t.o.m) nedskriven enkel teologi, som fungerat i både teori och praktisk undervisning de senaste 20-30 åren och den lyder som följer:
1. Gud först.
2. familjen sen.
3. kallelse/församling sedan. 

I MIN Bibel blir ordningen mellan 2 o 3 annorlunda. Tänker t.ex. på vad Jesus själv svarade när hans mamma och bröder sökte honom. hur han sände ut de 12, 60 osv. Det finns mängder av bibelställen som verifierar denna senare tolkning men hittar ingenstans vad pingstteologin stöder sig på utom då detta om jag har missuppfattat hela blodsförbundet. 

vänliga hälsningar/Gun-Britt