2014-01-07

Seminaristens brev

Diakonen Andrej Kurajev har länge varit ett ansikte utåt för den Ryska Ortodoxa kyrkans räkning. När jag var i Moskva på 90-talet stötte jag på artiklar och böcker skrivna av honom. Han har nyligen uteslutits från raden av namn i en Teologisk Kommission, efter att eventuellt ha hamnat i viss konflikt med sin egen kyrka. 
  Har denne obekväme diakon rentav föresatt sig 
                 att avslöja  "homosex-maffian" i ryska kyrkan ? 


Diakon Andrej Kurajev

Från "Moskovskij Komsomolets"den 5:e Januari:

Den ryska Ortodoxa kyrkans förste-diakon Andrej Kurajev, som nyligen blev utesluten ur ett teologiskt seminarium , och som tidigare hade lagt ut poster på sin blogg om "gay-lobbyn" i Rysk-ortodoxa Kyrkan, har även lagt ut brev från präster, i vilka berättas om förnedring och övergrepp i de teologiska seminarierna. 

  Kurajev offentliggjorde i sin tid en del material om resultatet av en undersökning som den Ryskortodoxa kyrkans läronämnd hade utfört i ett teologiskt seminarium i Kazan. De var en del studenter där som hade klagomål mot seminariets inspektor, vilken uppträdde närgånget mot sina elever. Efter det blev inspektorn som hade förälskat sig i unga män avskedad från sitt arbete, men han fick behålla sin präst-titel och dök ganska snart upp i Tvers stift med en befattning som universitetslärare i teologi.     


  Kurajev lade också ut brev på sin blogg, som hade skrivits av en anonym person, där den homosexuella karaktärsinriktningen hos somliga i de högre sfärerna av det kyrkliga livet, beskrevs. Efter detta - det var i slutet av December - blev Kurajev fråntagen sin professur i "Moskvas andliga Akademi" och sitt uppdrag i den Ryskortodoxa kyrkliga synodens Teologiska Kommission. Han sa då att "gay-lobbyn har triumferat".




  I Söndags, den 5:e Januari, lade han igen ut en del brev i detta ämne på sin Live Journal-blogg. Det första rubriceras "en seminarists bekännelse". Kurajev skriver att han har känt författaren i tio år.

  I en ganska omfattande skrivelse påstår författaren, att flera lärare i det teologiska seminariet ingår i ett visst "system", som går in för att ta fram en grupp ur mängden unga män som läser i de teologiska seminarierna, vilka de drar till sig, och vilka de föreslår att läsa intressanta böcker, och sedan bjuder hem.


  "Dessa 'jägare' är mycket korrekta personer som inte gör allt i ett slag, utan de kan vänta. På ett vänskapligt sätt, i familjära former, ber de en om hjälp att ta med sig någon som tycks vara sysslolös till klostercellen, och sedan visar de honom på tu man hand en massa intressanta böcker, vilka, visar det sig, han när som helst kan hämta och läsa. Och om man säger att man blir försenad till kvällsmaten, så bjuder de på thé och samtal - de intresserar sig för dina planer för framtiden, frågar om du avser att gifta dig, om du har någon flickvän..", - så beskriver författaren den process genom vilken unga män dras in i "systemet". 


  "Steg för steg förändras de vänskapliga samtalen till olika uppdrag, vilka i sin tur blir till befallningar. Istället för att sitta på tu man hand, så måste man delta i någon slags projekt och högtider, och steg för steg, till att börja med i missförstånd, sedan med avsky, börjar du se ett annat ansikte hos din 'skydds-ängel' … Med tiden börjar du inse att du får gott betyg av den anledningen att du är 'särskilt tillgiven', du behöver inte gå till lektionerna, eftersom du har uppgifter hos honom i klostercellen. Om du plötsligt vill förändra något i ditt liv, t.ex. ingå äktenskap, och detta hotar 'systemet', så kommer det att gå illa för dig. Dessa människor är sårade naturer, de kommer aldrig att förlåta en 'förrädare'" - berättar brevets författare. 


  "Systemet" använder sig inte av våld, det går in för att hitta en persons svaghet, och snärjer honom steg för steg på det själsliga planet. Och när allt har gått i lås, då är det bara hemskt att berätta om det för någon, man är hela tiden misstrogen:"Det kanske är en av 'dom'". Och vem tror på dig, till syende och sist. Det handlar ju om "representativa, väl kända, respekterade och myndiga personer" - fortsätter författaren.


  Författaren skriver, att om någon börjar göra motstånd , och som svar på "vänligheterna" eventuellt klipper till "skyddsängeln", så får han sedan " sitta och ruttna på lektionerna, och de gör allt för att man själv ska ledsna och  lämna studierna".


  Författaren skriver att han själv också blivit "uppmärksammad och uppskattad", och även blivit hembjuden "som gäst" hos någon i hans bostad. Där blev han bjuden på sprit, och efter det började "ett påstruket, grovt uppträdande, tillsammans med fräckt och vanhelgande tal, som varade i en hel timme". Men författaren förmådde övervinna sin rädsla och lyckades fly. 



  Författaren påstår också att "de flesta lärare är ljusa och kärleksfulla, ortodoxa människor", men att han skulle vilja berätta "om den kräftsvulst som i vårt sammanhang kallas för 'systemet' , och som tyvärr har ett enormt inflytande över utformningen av de kyrkliga kadrerna".



 "Kräftsvulst" - det kan vara  farligt att säga i Sverige.
  



Dagen, SvD, SR


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Inga kommentarer: