2016-02-15

Malaki 2:9

Vad skedde på Kuba den 12:e februari - var det så "formellt" ?

  De båda kyrkliga dignitärerna med sina tusenåriga traditioner, samtalade enskilt i ett par timmar på flygplatsen i Havanna. Sedan trädde de fram och undertecknade en förvånansvärt skarp gemensam skrivelse i trettio punkter, som åberopar inte mindre än 18 angivna bibelställen, listigt avslutad med en hänvändelse till "Guds moder".

( finns på webben på engelska, på franska , och på ryska  )

Det fredsbudskapet synes dock i sin kontext, av olika reaktioner att döma, rymma ett antal djupa , inre motsägelser, vilka långt ifrån kan vara färdigbehandlade. 

Men vem vet vad som kan ske på gräsrotsnivå? I tider av förföljelse kan märkliga ting ske, vilket omvittnats bland annat i en bok om "lutheranerna i Paris under 200 år", av Janine Driancourt-Girod, som jag själv för någon tid sedan läste och kommenterade i ett annat sammanhang. Jag lyfter in min kommentar i denna bloggpost:


Den lutherske prästen Haembreaus hade inte lätt, då han skrev till någon om sin situation 1672 "Jag går barfota, jag fryser, jag är gammal och jag lever i misär" . Men de - lutheranerna -  utmärkde sig kanske inte mest genom sin brinnande ande, utan genom ett föredömligt borgerligt liv, som möbelsnickare och hantverkare bl a - de flesta från Tyskland. Den "svenska församlingen" i Paris utgjorde en slags fristad för alla möjliga  människor genom de "exterritorial"-rättigheter den åtnjöt. 



- T.ex. när de reformerta/hugenotterna upplevde hårda förföljelser då när Nantes-ediktet upphävdes 1685. De hölls tydligen av de lutherska där för att vara "trosfränder" och "förföljda bröder". De drev skolor i "lönndom", och en del lutheraner kunde engagera sig för dem  genom att beskydda deras "illegala möten".  300 000 av dem lär ha flytt Frankrike på den tiden .  1700-talet blev en period med mindre övervakning och större trosfrihet. Den nye "svenske pastorn" 1784 hette Gambs.  och tillträdde alltså strax innan den franska revolutionen, då  även förföljda katoliker kunde behöva skydd. Gambs  kämpade tydligen tappert, men kompromissade ifråga om söndagens helgd (då tiodagars-vecka under en period infördes), vilket inte den "danske pastorn" gjorde .

Pastor Gambs uppsöktes 1792 av katoliken Narbonne.

Narbonne: - För Guds och den heliga jungfruns skull, rädda mig, pastorn ! Man har visiterat mitt hem efter att jag lämnade det, om du inte räddar mig är jag död.

Gambs: - Medborgare Narbonne, du vet att du är i händerna på en protestant. Som republikan bör jag hata dig eftersom du är en fiende till fosterlandet och delaktig i dagens elände; men du vädjade till Gud, som befaller mig som kristen att älska mina fiender. Du ska inte förgäves ha vädjat till honom..





Bloggat: 1


Läs även andra bloggares åsikter om ,

Inga kommentarer: