2016-08-20

Kristenheten inför den digitala kulturens utmaningar

 Denna artikel tycker jag var litet väl pessimistisk, och även alltför akademisk för min smak. Men, den innehåller trots allt några tänkvärda synpunkter, som det kan finnas skäl att ta i beaktande, om man har intresse, och är redo att ägna litet tid åt den. Den är skriven för ryssar och med särskild hänsyn till situationen i Ryssland, men har även en universell tillämpning. Och den är skriven av en kyrkligt sinnad (ortodox) person, men är hämtad från en websida som för det mesta publicerar evangeliskt kristet material, (- från  Baznitsa.info)



Kristenheten inför den digitala kulturens utmaningar
- (Utgör den digitala kulturen ett hot mot den kristna traditionen?)


Den samtida sociala verkligheten bildar en slags informations-samhälle , i vilket, enligt A M Bagautdinov, det öppnas nya möjligheter och uppstår nya risker.

   I informations-samhället , där den digitala kulturen utgör en trend med perspektiv, sker en förändring av kommunikations-koden. I stället för dialogens kultur kommer en modell av multimodal kommunikation, grundad på en omarbetning av den digitala informationen, som i sin tur orsakar en generationsklyfta mellan informations-kulturens "barn" (digital native) , vilka från början är bosatta i den digitala epoken - och informations-kulturens "fäder" (digital immigrant) vilka har immigrerat från det som var förut, till den digitala tidsåldern.

Dessutom bryter det digitala området allt oftare mot den mänskliga miljön's normala ämnesomsättning (T M Dridze 2000), vilket ohjälpligt för individen till förlust av kontakt med sin miljö, till mutation av identiteten (social, nationell, kulturell, religiös) och till glömska för grundläggande värderingar. 

  Jag är överens med T S Proninaja's syn, enligt vilken det: ".. i den samtide ryske medborgarens identitet finns en dissonans i fråga om värderingar och uppförande, som framträder i höga indikatorer på formell religiös självidentifikation såsom efterföljelse av traditionella religioner, och i form av religionernas icke typiska inflytande över värderingar,handlings-motiv samt ryssars val av livspraxis". Enligt min övertygelse, så är,i dagsläget,en formell ortodoxi såväl som frånvaron av en ortodox praxis, på många vis betingad av den digitala miljöns inflytande över individen. Jag menar, att de påvisade omständigheterna skapar förutsättningar för en "skilsmässa" mellan samhället och religionen i framtiden. 
  
  I artikeln tittar vi på tre fundamentala utmaningar, genom vilka, enligt min uppfattning, den samtida digitala kulturen utgör ett hot mot den kristna traditionen.

  
  DEN FÖRSTA UTMANINGEN - PROVOKATIONEN
  


  Den digitala informations-miljön förfogar över en enorm potential av provocerande och bemötande konflikt-gener, vars struktur äger många nivåer. Jag anser att nätet, som en del av den digitala miljön, inehåller i huvudsak tre spännings-plan:   "det vardagliga", "det kommunikativa" och "det värderingsmässiga". På var och en av dessa nivåer av nätet kan det uppstå konflikter såväl inom individen, som mellan individer och inom ett sammanhang där flera personer deltar.
  
  Den första nivån, "den vardagliga". Vi kan ta, t.ex, fenomentet "det sociala nätet" (i betydelsen av plattformar, online-tjänster eller websidor). Alternativen, som gör nätet som mellanhand intressant för dialog, provocerar samtidigt användarna: "Jag gillade fotot, men ingen gillar mig", "Jag gratulerade på födelsedagen, men ingen har gratulerat mig","Jag är portad", "Jag är borttagen från vänlistan", "Jag blev inte mottagen i den slutna gruppen" o.s.v. Härav kommer besvikelser, irritation och sårade känslor. Och på det följer negativa reaktioner som riktas såväl mot en själv som mot andra.
  
  Den andra nivån, "den kommunikativa". Användaren identifierar sig med de framgångsrika projekt som erbjuds genom nätet (händelser, människor, bolag, religiösa organisationer m.fl), går med i någon "grupp" och prenumererar på deras "offentliga sida". På samma gång kommer användaren, nu när han förfogar över de nödvändiga instrumenten ("gilla"-knapp, smileys, repost-alternativet, möjlighet att delta i beslut, möjlighet att genomföra opinionsundersökningar o.s.v) direkt att bli medskapare till projektet, och han börjar att aktivt leva någon annans liv.
  
  Att avsäga sig verkligheten, liksom det närbesläktade fenomenet att konkurrera med verkligheten ,skapar de nödvändiga villkoren för ett långvarigt och konsekvent frambringande av ett dysfunktionellt tillstånd av stress, neuroser och depressioner. Samtidigt med det påvisade improduktiva förhållandet så sker ett stegvis utvecklande av missbruks-betéende hos nätets aktiva användare (mer om det senare). 
  
  Den tredje nivån- "det värderingsmässiga". På det digitala området går historiskt invanda, etniskt-kulturella och etniskt-religiösa motsättningar,över på ett helt annat plan. Nu handlar det inte om konflikter mellan stater, kulturer eller nationer. Vad vi har på agendan är ett globalt utformande av ett system av traditionella värderingar, medan det samtidigt sker en installation av nya värderingar. Ideologier och förmedlare av det senaste medvetandet hamnar i konflikt inte bara med främlingar, utan med sina egna. Deras mål är att förena allt det som är unika traditionella värderingar ( d.v.s. den egna kulturen, nationen, gruppen, /familjen/). Ett sådant betéendemässigt mönster av världsåskådnings-ekonomisk expansion i dess olika modifikationer är just vad transnationella finans-industriella korporationers tjänster kräver. Följden av att ett sådant system av traditionella värderingar utformas blir utvecklandet av "normal laglöshet" (S. Kravtjenko 2015), d.v.s. "att belasta deltagarna i ett socialt sammanhang med sådant som i grunden är icke-normalt för individen i form av icke-plats, icke-människor, icke-ting, icke-föda, icke-tjänster, icke-kunskap och icke-händelser , vilket uttrycker sig i frånvaron av sociala och kulturella särdrag".
  
  Den givna trenden i den globala värde-konflikten drar också  ohjälpligt in i den religiösa sfären, där processen betraktas som omtänkande, ja och även som ett omformande av traditionella religiösa värderingar.
  
  Omtänkande leder till konstruktionen av nya meningar. Idag, enligt T.S. Proninaja, blir "ryssarnas religiositet mer mångsidig även då man får konstatera en formell tillhörighet till traditionella konfessioner. Denna process är direkt knuten till tillväxten av den individuella faktorn i religionen och därför framträder den på ett originellt vis som ett sätt att bevara religiositeten i nya former".
  
  I vetenskapliga kretsar uppstår, tänker man igenom och tillägnar man sig begrepp , som fixerar latenta och samtidigt invanda processer i den ryska, religiösa miljön. Forskare beskriver nya fenomen för den ryska, religiösa kontexten: "icke konfessionella troende", "religionens diffusa karaktär", "etnologi"( V. Karpov, E. Lisovskaja, D. Barry, 2007, 2008, 2012) , "syntetiserad religiös identitet", "fryst religiös identitet" och andra.      
  
  
  Att omforma förutsätter att man avsäger sig den mångfaldiga världen av religiösa identiteter, ett aggressivt utbyte av tidigare meningar och former för traditionella religiösa värderingars existens, att man fysiskt avlägsnar sig dess bärare.
  
  En sådan syn dominerar i missionärs-kretsar, så också i systemet för värvande av nya medlemmar via nätet till extremistiska och terroristiska organisationer. Ekonomiska, sociala, psykologiska och andliga förutsättningar i tiden bildar gynnsamma villkor för utvecklandet av framgångsrik religiös terrorist-mission. I grunden för lokala och globala terrorist-projekt ligger omformade religiösa värderingar, vilka har fått ny mening och nya uttrycks-former, vilka, enligt V.N. Tjajkin's anmärkning, "utövar en negativ verkan på individens sociala, andliga, och i många fall även fysiska hälsa". Sådana tendenser utgör ett hot såväl för existensen av traditionella, religiösa system, som för samhällets och statens säkerhet.
  
  
  DEN ANDRA UTMANINGEN - UTVECKLANDET AV ETT MISSBRUKS-BETÉENDE
  
  
  Att engagera sig i nätet förutsätter ett konsekvent uppfyllande av två villkor: det är nödvändigt att dra sig undan en fientlig verklighet och att låta sig underhållas av en vänlig cyberrymd.På det viset sker en sammanblandning av det verkliga och det virtuella (det digitala, nätet), vilket utgör ett karaktärsdrag hos den inbrytande skådespel-epoken (G. Debor 1967), i vilken "verklig tid visar sig vara uppblandad med reklamtid".
  
  Dessutom, ett skådespel,som utgör en världsåskådning "underordnar sig levande människor i den omfattning som dessa redan helt och hållet har underordnat sig ekonomin". Människan blir beroende av ett skådespel som upprepas i det oändliga, och kan inte längre föreställa sig livet utan detta.
  
  De digitala miljön bär på en kraftig missbruks-potential. Internet-missbruk (I. Goldberg  1996) - en icke kemisk, teknologisk (M.D. Griffiths, 1998) , betéendemässig form av beroende , i vilket "såsom föremål för beroende framträder ett betéendemönster, och inte någon psykoaktiv substans". Men själva mekanismen, vare sig genom kemiskt eller genom icke-kemiskt (betéendemässigt) missbruk, är enligt forskarna likadan.
  
  Dessutom utgör internet-missbruk i sig inget enhetligt slag av sjukdom, utan ett helt komplex av kliniska företéelser (K.S. Young 1998) , som i sig innesluter olika slag av missbruks-betéende (dator-missbruk, sex-missbruk på nätet, kommunikations-missbruk på nätet m.fl.), där en dator, en gadget eller t.o.m. själva nätet utgör "endast ett medel för att förverkliga detta, och inte ett mål".
  
  Av denna orsak kommer även en avbruten frånvaro från det digitala fältet att väcka abstinens-besvär hos missbrukaren. Som resultat, för att undkomma ett tillstånd av otillfredsställelse, kommer missbrukaren igen att söka tillfredsställelse på nätet. 
  
  
  DEN TREDJE UTMANINGEN - ALLT BLIR TILLÅTET
  
  
    Den digitala miljön, som erbjuder mångfaldiga meningar utanför den äkta Meningen, bryter tvärt mot gränserna för den kristna identiteten innifrån, och skapar gynnsamma förutsättningar för inträngande, legaliserande  och förverkligande av passioner.
    
    Enligt den kristna, asketiska traditionen, strävar passionen (grek "pafos") efter att förfoga över människans förstånd och hennes kropp, och att bli hennes ende herre. På det viset blir vanliga behov en förtärande passion, som mycket snabbt blir mer än allt annat i en människas liv, vilket ställer henne under sig och gör henne beroende . Människan befinner sig i den situation som träffsäkert beskrivs av aposteln Paulus: "Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag...Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det utan synden som bor i mig" (Rom. 7:15+19-20).
    
    S.L. Rubinstein ger en noggrann beskrivning av passionen, som ibland låter som hämtad från den kristna asketiska traditionen:"Passionen - det är en stark, ihållande och långvarig känsla, som har nått ner i människans rötter, som fångar och behärskar henne ... passion kan slå gnistor, men utgör själv ingen gnista. Passion uttrycker sig alltid med koncentration, med samlade tankar och krafter, och med förmåga att styra dessa mot ett enda mål".
    
    Därvid insisterar den kristna traditionen på, att människan inte ska bli behovens slav, och ännu mindre slav åt syndens passioner:" 'Allt är tillåtet för mig', men allt är inte nyttigt. 'Allt är tillåtet för mig', men jag ska inte låta något ta makten över mig." (1 Kor. 6:12)
    
    Den kristnes grundläggande asketiska uppgift, enligt Isak Syriern, är att "äga tukt  och renhet i sin själ". Naturligtvis kan en sådan person inte undkomma andliga attacker på grund av sina behov , från passionens sida. Men, han är i stånd att att inte öppna dörren "som är passionens väsen", och att inte släppa in passionen i sina behov. Om än behovet tog initiativet till passionen, kan den kristna satsa sina krafter, och få hjälp från ovan, som förmår att övervinna och utrota den passion som infann sig.
    
      På vilket vis kan en samtida kristen stå emot utmaningen från den digitala miljön ? Svar: Man måste alltid vara upptagen. "Gör alltid något gott", sa Hieronymus Stridonensis, - "så att djävulen alltid finner dig sysselsatt". Vad ska då en kristen vara sysselsatt med ?
      
        För det första, daglig förståndig självbegränsning genom andliga, intellektuella och fysiska ansträngningar. För det andra, dagligt personligt engagemang i tankar på Gud och goda gärningar (ora et labora). För det tredje , att överföra sin religiösa identitets värderingar till nätet.



Igor Malin
        
        
        (Lång litteratur-lista)


IDG, Aftonbladet       Läs även andra bloggares åsikter om

Inga kommentarer: